Innan jag själv hade gånghjälpmedel skrattade jag ofta åt folk som slarvade bort sin käpp. Tyckte att om man inte kunde hålla reda på den behövde man den nog inte. Att lägga ifrån sig glasögon är en sak men en käpp håller man reda på. När jag jobbade inom handel kom det ibland in folk och frågade efter kvarglömda käppar. Då trodde jag det var äldre som började bli glömska. Nu kan jag se annorlunda på det. En gång när jag var på en kurs var det en man som letade efter sin käpp. Vi skrattade åt honom och undrade hur han kunde slarva bort den. Jo, eftersom han började känna sig säkrare i lokalerna ställde han ifrån sig käppen ibland. Det var ändå inte långa sträckor han gick. Käppen kom strax till rätta. Hade ställt ifrån sig den när han hämtade kaffe. Nu är jag själv där och lyckas slarva bort min käpp ibland. Jag använder den bara hemma och bara ibland. Det gör att jag ställer ifrån mig den här och var i lägenheten. Oftast på vissa ställen som hänger den på dörrhandtaget till sovrummet, mot köksbänken, hänger på betastödet eller lutar mot väggen utanför badrummet. Det är om jag råkar ställa den någon annanstans jag kan få leta. Har flera gånger lagt den på sängen. Sedan går jag runt utan käpp och när jag ska ha den hittar jag den inte. Så det där med att slarva bort gånghjälpmedel tänker jag lite annorlunda om nu.