Jag har en tid funderat på att skaffa rullator. Har tänkt att en rullator är något för äldre eller väldigt sjuka, men där har jag tänkt om. För min del handlar det mycket om dagsformen. Har dagar då jag rör mig rätt smidigt och bär kryckorna långa sträckor. Så har jag dagar jag stapplar fram och hänger på kryckorna. Målet är givetvis fortfarande att någon gång i framtiden klara mig utan gånghjälpmedel. Tills dess varierar jag mellan kryckor och rullator beroende på dagsformen och vad jag ska göra. Så måste jag säga att det ibland är bra att ha med en egen sittplats. När jag stannar och pratar med någon, står i kö, väntar på bussen vid en hållplats det inte finns något att sitta på etc. Finns de som sagt åt mig de tycker det är tufft jag vågar gå med rullator då många skäms för det. Jag tror ju det tex är jobbigare för någon äldre att acceptera kroppen inte orkar utan man behöver gånghjälpmedel. Jag ser det som en del i min rehabilitering och då är det inte svårt att acceptera det. Efter olyckan har jag verkligen insett vilken hjälp olika hjälpmedel är. Att det hjälper folk i vardagen på olika sätt.