Visar inlägg från december 2019

Tillbaka till bloggens startsida

Ledsagning och städhjälp

Idag har jag haft ledsagning. Det var en ny bekantskap som inte varit hos mig tidigare. Vi tog en promenad. Blev ungefär samma runda som sist. Sedan hade jag städhjälp. Egentligen skulle det vara imorgon men eftersom det är nyårsafton hade jag idag istället. Har sedan inköp på torsdag istället för onsdag. Sedan är vi äntligen tillbaka i vardagen igen. Trettonhelgen räknar jag inte riktigt. Firar inte och på senare år är det mest förknippat med blodtrycksfall och lårbensfraktur eftersom det hände mig trettonhelgen- 15.
Jag tror aldrig jag firat trettonhelgen faktiskt. Däremot plockar jag inte ner julpyntet innan. Har en liten krubba och den kan jag ju inte ställa undan innan. Hur ska de Vise männen hitta om Jesusbarnet är nerpackat bland tomtar och halmbock?
Summerar året som gått och det har varit både positivt och sorgset.
Vi börjar med det tråkiga att 2 nära släktingar gått över till andevärlden. Den ena var min Gudmor och en person som betydde mycket för mig när jag var barn och har påverkat mig mer än vad hon anar än idag. Den andra var min morbror.
En annan sak som inte varit så bra är att jag har haft långa perioder med trötthet och dåligt med energi. Till viss del är det värk och svullnad som påverkar mig men inte enbart.
Vi går över till det positiva istället för det är roligare.
Något som betytt mycket för mig är ju att jag börjat på sittgympa. Jag ser flera positiva saker med det. Jag får mig en promenad till lokalen, gympan, fika efteråt och sedan promenad hem. Får se när vi börjar igen nästa år. Även bingo har varit kul att komma iväg på.
Bokbussen och Boken Kommer hör också till det positiva.
Så lyckades jag själv gå en promenad jag inte gått själv på 5 år. Att det bara blev en promenad berodde på en bråkande fot. Det tar jag nya tag nästa år.
Att jag börjat komma underfund med hur jag stickar sockar och vantar hör också till det positiva.
En annan positiv sak är att jag gick med i en Facebook-grupp där vi skickar vykort till varandra. Det har gett mig många nya bekantskaper och fina kort.
Vad hoppas jag på för 2020? Givetvis hälsa och välmående för mig själv och nära och kära.
Många trevliga promenader och att min rehabilitering går framåt.
Många trevliga kontakter via brev och vykort.
Ett mål jag har är att använda så mycket som möjligt av garnet jag har och bara i undantagsfall köpa nytt. Loppisgarn är gränsfall.
Så har jag en annan förhoppning och önskan inför 2020 som jag inte tänker skriva här eftersom jag inte vet vem som läser.

Juldagar och loppis


Idag beställde jag färdtjänst för att åka till Erikshjälpen. Har inte varit där sedan i höstas. Jag har helt enkelt inte varit loppissugen. Nu var det dags och jag hade med mig en påse med blandat jag lämnade in. Kom hem med lite också ☺ Det var mest sånt jag skulle kolla efter. Skulle kolla efter vykort, garn, brevprylar, gardiner, ljus, några plagg och eventuellt några skor. En del hittade jag och en del inte. Det gula garnet tänkte jag ha till ett par vantar. Ska kolla vad jag har för liknande hemma för att göra några ränder så garnet räcker. Jag gillar färgen och det känns behagligt. Påsen är en restgarnspåse. Det var mest några nystan virkgarn jag ville ha. Får se om jag har användning för resten eller om jag lämnar det vidare. Ett par rosa stickor fick följa med också för de var fina och låg bra i handen. Påsen mellan böckerna är lite olika pyssel i. Några brevpapper, stickers, block och tejp. Det är sånt som går åt. Lite nya cdn också. En 3-cd med klassisk musik. En Marlene Dietrich, en Anna Bergendahl, en jag var nyfiken på och en med klassiskt. Ska lyssna igenom så de funkar.
Kläder hittar jag nästan aldrig på loppis nu men kunde iallafall titta. Likadant med skor. Jag vill ha något mer par med vinterskor. Någon nättare modell utan klack. Inget av det hittade jag. Men det är ju det som är kul med loppis att ibland hittar man något och ibland inte. Var det något jag verkligen behövde hade jag sökt i en vanlig affär. Likadant med gardiner. Känner jag vill ha något nytt. Det fanns massor med gardiner men inget som direkt lyste i ögonen på mig. Just gardiner är inget jag kollat efter på flera år. När jag bott här lite mer än ett år och bott in mig råkade jag ut för olyckan och spiralfrakturen. Då fick jag annat att tänka på. Men det kanske är dags för lite nytt nu.
Jag är nöjd med mina loppisfynd och glad över att jag gav mig iväg. Det var nog vad jag behövde.
I övrigt känns det bra att julen är över. Ett nyår också som jag hoppas blir lugnt utan en massa smällande.
Julafton slutade kanske inte så lugnt som jag tänkt mig. Vid 18 -snåret ringde det på dörren. Jag förstod vem det var och öppnade. Det var mitt ex. Inte speciellt nykter heller men jag släppte in honom och bjöd på fika. Egentligen vet han att han inte får komma hit onykter. Det har respekterats under flera år. Nåja, vi fikade och jag hade svårt att hänga med i sluddriga samtal. Han var inte otrevlig på något sätt och insåg själv att han skulle gå. Sa åt honom att han var Välkommen när han var nykter men inte annars.
Juldagen var jag till morsan och fikade.
Annandag Jul var jag till Maxi. Innan jul hade jag fått en avi om ett stort brev. Hade ingen lust att gå när det var knökfullt innan jul. Nu när jag var så var det inte mycket folk. Passade på att handla lite på Maxi också. Det var lite jag vill ha hem till nyår. Kollade på vegoprodukter och köpte mer vegoost. Jag ska inte ha så mycket. Brukar göra något festligare men vad vet jag inte. Det beror på vad jag vill ha och har hemma. För några år sedan var jag sugen på ris och currysås och då gjorde jag något med det. Jag äter ändå inte någon bastant nyårsbuffe . Äter något på dagen som vanligt men är det jag vill ha något festligare. Eller just vad jag är sugen på. Lutar lite åt något med potatis i ugn. Potatisklyftor eller halvor. Så gör jag något till. Det får jag se då. För min del är det inte så noga.
Igår, fredag, var det äntligen vardag igen även om det är lite som en klämdag. Det hade snöat lite så det var inte konstigt att jag sovit dåligt. Tog en lugn dag hemma. Mitt ex dök förbi på en fika. Nykter den här gången, hade varit på lasarettet och kom hit en sväng sedan.
Jag har känt mig så frusen sedan jag kom hem idag. Tror det är omslag i vädret för vad jag förstått ska det bli några plusgrader.
Nyårslöften har jag inte utan mer planer och önskningar. Ett projekt för nästa år är mitt garn och att inte fylla på så mycket. Ja, jag är garnoholic och gillar garn. Det är mest att jag tänkte ha ett projekt att använda så mycket som möjligt av det jag har. Undantag är att komplettera lite med loppisgarn. Även något jag ska ha till något speciellt. Nu är det oftast ett fint nystan som jag ser kan bli ett par vantar. Men till största delen ska jag använda det jag har. Som det är nu ser jag det som ett kreativt projekt. När jag bestämt mig såg jag på en stickblogg jag kollar ibland att hon var inne på samma sak. Att använda av garn hon hade. Igår råkade jag "av en slump " hitta en Facebookgrupp som handlade just om att använda upp sitt restgarn och kunna ge varandra tips och inspiration. Den gick jag med i för det passar mig där jag är idag.

Jul och jullunch


Om man tittar noga ser man små spår av Pinglan ☺ Hon var här igår och vi åt jullunch, pratade massor och hade trevligt. Som vanligt lämnade hon sina glittriga spår ☺ Den här gången i form av små guldfärgade paljetter som var på tofflorna hon hade med och tidigare fått av mig.
Lördagen var jag inte så pigg. Gick lite på halvfart men efteråt kan jag se att jag hann med mycket. Lade in rödbetor och zucchini, gjorde en liten bovetesylta och bakade en jullimpa. Söndagen gjorde jag potatisgratäng, äppelpaj och några sallader.
Igår, måndag, hade jag ledsagning på förmiddagen. Vi gick en annan runda än vad vi brukar.
Sedan dök Pinglan upp med glitter och paljetter. Vi käkade, fikade, drack en massa te och pratade. Jag fick en klocka i form av en groda. Ska kolla igenom bruksanvisningen ordentligt en dag. Försökte igår utan att riktigt förstå mig på den. Fast jag var lite trött i huvudet igår kväll så jag fixar det en dag då jag kollar igenom bruksanvisningen ordentligt först. Sedan är det tänkt att jag ska bli väckt av en kväkande groda på morgonen. För flera år sedan hade jag en väckarklocka som var som en rosa moské med böneutrop. Fick även en rosa skål som vi invigde med att ha chips i. Även en rolig penna med små plastbollar på.
Idag blir det en lugn dag hemma. Det är så jag firar julafton nu. Åt rester från igår. Så har jag tillbringat en tid på Ven. I litterär form alltså. Läste klart Hemligheternas Skafferi av Caroline Säfstrand. Större delen av berättelsen utspelar sig på Ven.
Har börjat på en ny bok om stickning. Jag är ju inte mycket för julen och tycker det är rätt skönt att ha som en vanlig helg. Känner mig inte så pigg heller men det är nog min envisa förkylning. Har dragit på den i flera veckor. Jag är inte dunderförkyld utan mer snorig och trött. Får bli ingefärste sedan och lägga mig skapligt. Imorgon är färdtjänst beställd för att åka till morsan.
God jul allesammans! Hur ni än firar eller inte firar.

Om en bok


Jag har nu läst Sölve &Co av Britt -Marie Citron. Den handlar om Motalaskandalen i mitten av 90 - talet. När politiker och tjänstemän shoppade loss rätt friskt med kommunens kontokort. Ni som inte känner till det kan googla på det eller läsa boken.
Jag läste om det i tidningen, hörde på radion, såg på nyheterna och hörde en del skvaller i stan vid den tiden. Dessutom kände jag mycket väl till Sölve då jag några år tidigare, i mitten på 80 - talet, ofta träffade på honom i andra sammanhang. Jag gillade honom fast man aldrig förstod vad han sa under sina långa monologer. I övrigt betraktade jag honom som en rätt kul och trevlig person.
När bomben slog ner hur kommunens kontokort använts för privat konsumtion, resor med partners, kläder, en jädra massa mat och alkohol, var det många som trots allt inte var förvånade. Att det var så omfattande hade nog ingen trott.
Jag tycker det är intressant läsning nu 20 år senare. Dels handlar det om hur en journalist arbetar och om alla turer. Så är det en bra sammanfattning av vad som hände.
Det är en sak jag reagerade på när rättegångarna var och som nämns i boken också. Hur alla vill rädda sitt skinn och skyller allt på Sölve. Ja, han var spindeln i nätet, betedde sig som en stor skit rent ut sagt. Men alla de forna vännerna som så gärna ville vara i hans närhet och få fördelar. Under rättegångarna skyllde de allt på Sölve och tog så totalt avstånd från honom. De hade innan gladeligen följt med på resor, supit skallen i bitar, köpt kläder och sprit och fått en massa fördelar. Nog måste någon ha tyckt att det inte var helt ok att använda kommunens kontokort till det? Den som är utan skuld kastar första stenen. Hade någon, förutom den som körde, tackat nej till alkohol t ex?
 
En klart läsvärd bok. Jag beställde den via Bokbussen. Av någon anledning fanns den inte på Motala Bibliotek, det kanske var ett för känsligt ämne. Den lånades in från Linköping. Idag hjälpte jag morsan att beställa boken via Boken Kommer.

Centrum och dåligt kösystem

Idag hade jag beställt färdtjänst för att åka in till stan. Eller rättare sagt, jag hade beställt resan till Systembolaget. Det var enda stället jag kom på att det är en bankomat. Den är bredvid. Att jag valde att åka till stan och inte till Maxi var nog bra. Föraren sa att det var knökfullt på parkeringen vid Maxi. I stan var inte mycket folk och jag skulle bara till bankomaten, köpa frimärken och några småsaker.
 

Efter bankomaten och Pressbyrån gick jag in i kyrkan. Tände ljus och köpte lite vykort. En reflex med en ängel också.
Sedan en sväng till Östenssons. Det var några småsaker jag skulle ha.
Ett besök på loppisen i bankhuset. Det blev lite fina julkort och några dubbla kort med kuvert. Julkorten läggs bland det jag ska ha till nästa år. Jag brukar göra så.
Sedan fika på Gallerian.
 

När jag var inne på toan där kunde jag inte låta bli att undra över skylten på insidan av dörren. Jag VET att jag är lättroad, men jag kunde inte låta bli att undra över om man ska skita på golvet och bara spola ner papperet 😂😂😂 Jag vet att det gäller för man inte ska spola ner bindor, blöjor och vad man nu spolar ner. Eller som min syster, som spolade ner mina sockiplast när hon inte fick ha dom.
Jag hade gott om tid innan jag skulle bli hämtad så jag gick en sväng på Gallerian. Det finns inte mycket för mig men jag tänkte jag skulle till Akademibokhandeln. På den tiden det var Nilssons Bokhandel och låg på sin gamla plats på Kyrkogatan gick jag ofta dit. När den yngre generationen tog över och flyttade till nya lokaler har jag knappt varit där. Böcker köpte jag inte mycket tidigare heller, sånt fanns på biblioteket. Men det var mycket annat. Numera köper jag pennor på Maxi, brevpapper på loppis och stickers och vykort där jag får tag i. Skulle in och titta idag och valde ut några förpackningar stickers. Vid kassan blev det bara rörigt så det var mitt sista besök där. Det var två kassor öppna och en gemensam kö till dom. Eftersom det snart är jul skulle ju folk ha hjälp att slå in paket. Det förstår jag. Fanns en kassa för de som bara skulle betala och inte slå in paket, men den var inte öppen. När jag kom fram var det upptaget vid bägge kassorna så jag ställde mig att vänta. Så kom det fler och bildades en liten klunga. Ingen verkade veta hur kösystemet funkade och det visste inte jag heller utan ställde mig bara en liten bit bakom kassorna för att gå fram till den som blev ledig. Jag var inne på att bara lägga ifrån mig mina varor och gå. Så blev det ledigt i ena kassan och killen där säger bara åt ett fruntimmer att han kan expediera henne eftersom hon stod närmast. Det blev jag irriterad på men sa inget för det var ju inte hennes fel. Tanten som stod bredvid mig sa att andra kassan snart blev ledig så jag kunde gå dit. Jag sa åt henne att jag tänkte lägga ifrån mig mina varor och gå. Det tycker jag inte, sa hon och puttade till mig så jag gick till kassan.
När jag stoppade ner mina förpackningar stickers och gick ut kände jag att det var sista besöket där. Dels att det var ett kösystem som inte funkar. Det funkar nog när det bara är några få men knappast inte när det är ca 10 pers som står i en klunga och ingen förstår sig på kösystemet. Så blev jag riktigt sur på han i kassan som så totalt nonchalerade mig. När jag ställde mig vid kassan var det ingen mer där än de två som fick hjälp med inköp och paketinslagning. Alltså var jag först i kön. Men det är som när man har gånghjälpmedel "syns " man inte. Ja, det är sant och något jag råkat ut för otaliga gånger. Så det var inte bara att de har ett kösystem som inte funkar utan vissa räknas inte. DET gör mig fly förbannad rent ut sagt. Jag tror inte att folk gör det medvetet men jag har lagt märke till det så många gånger. Kompisen och jag brukar skoja om det. När vi väntar på färdtjänst vid Maxi brukar vi skoja om att vi ska sitta ivägen så andra snubblar över våra fötter. Det är bara det att det är så. Jag vet inte hur många gånger när jag väntat på färdtjänst som någon nästan trampar på mig. Sitter inte mitt i en gång där alla ska gå. Brukar ställa rullatorn vid en vägg och sätta mig. Det är likadant med kompisen och hennes rullstol. Vi sitter inte ivägen på något vis. Ändå är det som vi inte syns och folk går förbi bara några centimeter ifrån. Hade det varit enstaka personer hade jag inte sagt något men det kan vara flera. Till att börja med drog jag åt mig fötterna när någon kom för nära så de inte skulle snubbla. Det har jag slutat med. Känner jag för det sträcker jag ut benen lite extra för att få mer utrymme. Är det någon som snubblar är det inte mitt fel. Jag är bara så förbaskat trött på att inte "synas " och att folk inte ser sig för. Det har hänt det knappt varit något folk, gott om utrymme och ändå är det de som ska nästan går på mig där jag sitter på rullatorn. Jag blir både förvånad och irriterad. Det var bara ytterligare ett nonchalant bemötande jag fick idag. Så sorry, Akademibokhandeln i Motala, något mer besök av mig blir det inte. För min del var det inte bara en liten miss utan för mig var det något annat.
Jag ska ändå säga att det finns mycket bra bemötande också. Som när jag skulle fika idag och flera gånger blev frågad om jag behövde hjälp med brickan och att det bara var att jag sa till. Eller sånt som när någon håller upp en dörr, hjälper mig att ta ner något från en hylla eller annat.

Äldre inlägg