Visar inlägg från september 2016

Tillbaka till bloggens startsida

3 år sedan domen.

Nu handlar inte den här domen om något kriminellt. Det är 4 år sedan jag skadade mig och fick min spiralfraktur. Ett år senare skulle bussens försäkringsbolag ha in ett invaliditetsintyg om hur omfattande mina skador var. Jag skulle till en läkare i Mjölby som skrev ut den typen av intyg. Det är inget vårdcentralen gör utan det är tydligen bara vissa läkare. Jag hade redan innan förstått jag inte skulle bli återställd eftersom jag ett år efter olyckan fortfarande behövde kryckor och att jag haltade rejält. Sade ändå åt läkaren att jag räknade med att jag sommaren efter skulle jag kunna gå utan gånghjälpmedel, för det var vad jag trodde då. Lite fint sa hon åt mig att jag kanske kunde ha gåstavar. Jag var inte speciellt ledsen över att få veta jag inte skulle bli återställd för det hade jag redan förstått och var mer som en bekräftelse på något jag redan visste. Fick också höra att jag tagit det psykiskt mycket bättre än vad många i samma situation hade gjort. Hon hade träffat många som varit helt knäckta och suttit och gråtit. En del hade skämts så pass för sina ärr att de t om skämts för att visa de för läkaren. Det känns jättetråkigt att höra sånt.
Ärren har jag aldrig skämts för fast de är långa och synliga. Har från knä till fotled på bägge sidor om benet. Efter lårbensfrakturen har jag även över halva låret också. Jag har visat mina ärr för allt och alla vare sig de velat se dem eller inte. Har t om visat ärren för Jehovas Vittnen när de ringde på☺
Redan när jag låg på akuten och inte ens visste hur illa det var fanns tanken att det finns en mening med det som sker. Det har hjälpt mig mycket även om jag inte förstått meningen med det.

Promenad idag


Idag tog jag rullatorn och gav mig ut på promenad igen. Behövde gå till apoteket. Eftersom jag haft problem med benet hade jag 3 val. Promenad till Maxi, färdtjänst till Maxi eller gå till apoteket på lasarettet som är närmare. Varför ta det lättaste och jag var sugen på en promenad. Blev promenad till Maxi. Halvvägs brukar jag sätta mig en stund på rullatorn och vila benet och efteråt känns det rätt ok. Hem blev det färdtjänst. Jag är så nöjd med att jag kan gå ena sträckan och är så glad för alla framsteg.
Blev en liten tupplur på spikmattan på eftermiddagen. När jag har lite ont i kroppen känner jag att den gör nytta.

Plåtmage

Som yngre vet jag man hörde talas om en del konstiga rekord. Har för mig om att Guinness rekordbok tog bort dem sedan för att inte uppmuntra folk att äta sånt som inte ska ätas. Sånt som att trycka i sig mest äpplen på kortast tid och liknande tror jag finns kvar. Däremot inte de här som åt upp cyklar, bilar, flygplan och annat som inte är avsett som föda. Jag hade en bild framför mig med någon som satt vid ett bord med besticken i högsta hugg och käkade upp ett flygplan tugga för tugga. Senare har jag ju förstått det här var mycket små bitar under många år. Hur kommer någon på idén? -Vad ska vi göra? Jag vet, vi käkar upp ett flygplan och hamnar i Guinness rekordbok! JA det gör vi! !! Vad ska vi göra i sommar? Jag vet, vi käkar upp syrrans cykel!
Om man nu käkar upp ett flygplan eller en bil, är det bara chassit eller även inredning?

Städhjälp och promenad


Idag har jag haft städhjälp förmiddagen. Det är främst golven jag har hjälp med.
Sedan blev det en promenad till Maxi. Det var mest för jag behövde komma till en bankomat. Träden börjar så smått gulna men är sommarvärme. Jag uppskattar inte riktigt den där klibbiga värmen. Knät protesterade också efter halva vägen. Det är inte knät i sig utan bredvid. Skadade något vid knät när jag trillade hemma och fick lårbensfrakturen. Det är där jag får ont när jag blir lite överansträngd. Igår var jag ju ute och gick i backar. Halvvägs var jag tom osäker på om jag skulle klara hela sträckan. Då tog jag nya tag. Som gammal hästtjej och van vid russ kan jag mer än att stava till envis.
Att kolla runt lite på Maxi och ta en fika gick bra och hem blev det färdtjänst. Alla framsteg är bra och lite bakslag räknar jag med.

Ledsagning och fuldans

För något år sedan dansade jag ofta fuldans hemma. Är inget för uppvisning men fungerar utmärkt hemma. Började med att jag tog några danssteg utmed köksbänken. Efter hand kände jag mig allt säkrare. Det var bra för min balans och koordination och jag märkte verkligen framsteg. Efter hand tog annan träning över och det blev inte mycket fuldans. Det bara blev så.
Idag har jag haft ledsagning. Då gick vi upp i skogen och jag tränade på att gå i backar med rullatorn. Det är ett motionsspår men där vi tränar är det ganska brant och ojämnt. Jättebra träning för mig. Jag är så nöjd med att det går bra även om det inte är en sträcka jag ger mig på själv än.
Senaste tiden har jag kommit på mig med att ta några danssteg i köket när jag hört en bra låt på radion. Nu blir det att lägga till fuldans till min träning också ☺

Taggat med: 

Äldre inlägg

Nyare inlägg